Mubaraks eftergifter räcker inte
I två veckor har protesterna mot president Mubarak skakat Egypten och trots allt fler eftergifter från regimen håller oppositionen fast vid sina krav. Mubarak sitter kvar - men protesterna kan ha gett många egyptier nytt mod att säga ifrån.
När morgonen grydde på måndagen i Kairo vaknade tusentals demonstranter på Befrielsetorget (Tahrir-torget) till protesternas fjortonde dag. Samtidigt som en antydan till vardag infann sig då banker och affärer öppnade på nytt var de demonstrerande på torget fortfarande fast beslutna att se Mubarak lämna sin post.
Däremot var glädjen stor över beskedet att Wael Ghonim - chef på IT-jätten Google och försvunnen sedan den 27 januari - släppts. Google har under protesterna erbjudit egyptier som velat använda sig av Twitter sätt att kringgå myndigheternas internetcensur.
Eftergifter
President Hosni Mubarak höll på måndagen det första sammanträdet med sin nya regering, men trots helgens samtal med delar av oppositionen har inga stora framsteg gjorts mot enighet mellan regering och opposition.
Regeringen har gjort eftergifter - bland annat har man annonserat femtonprocentiga höjningar av offentliga löner och pensioner, lovat att släppa fängslade dissidenter, garantera pressfrihet och häva undantagstillståndet.
Men på torget vägrar man blåsa av protesterna så länge Mubarak styr. Abdel Monem Aboul Fatouh, ledande inom Muslimska brödraskapet, sade att regeringens uttalande innehöll "goda avsikter, men inga påtagliga förändringar".
Inte heller alla delar av den spretiga oppositionen fanns representerade vid helgens möten. Ledargestalten Mohamed ElBaradei kritiserade de trevande förhandlingarna, och sade att han inte var inbjuden.
- Det är armén som hanterar alltihopa och det är del av problemet, sade han.Nytt mod
Trots bristen på skönjbar lösning kan miljonprotesterna mot Mubarak ha skänkt nytt mod till många som tidigare inte vågat vädra sitt missnöje. Utanför ett myndighetskontor samlades hundratals egyptier för att kräva lägre hyror. Många hotade med att ansluta sig till de protesterande på Tahrir-torget om de inte fick sin vilja igenom.
Sohir och Amr, ett gift par i 30-årsåldern, sade att de inte tänkte lämna kontoret innan de får det de anser sig ha rätt till.
Amr frågade sig hur myndigheterna kunde lämna beskedet att det inte fanns något för dem där att hämta, trots att de ombetts komma just den dagen:
- Är de inte medvetna om vad som händer vid Tahrir, att folk inte längre tänker ge upp utan nu kommer att fortsätta ställa krav?