Att välja demokrati
I radion svajar biståndsminister Gunilla Carlsson, våga eller icke våga kräva diktatorns avgång? Hon passar och hänvisar till Carl Bildt, snart formulerar han Sveriges och hela EU:s hållning på sin blogg.
I en något högre sfär balanserar president Obama mellan en nära allierad, prisad bara för några månader sedan och de hundratusentals modiga egyptier som kräver frihet, demokrati och jobb.
Folket eller stabilitet, så kan frågan ställas inför de avgörande dagarna i Egypten. Landet dränks i amerikanska biståndsdollar, som garanterar en brutal stabilitet i en region som förser världen med olja, och en evigt pågående konflikt.
Vad händer om diktatorn faller? Obama följer utvecklingen, men USA har ännu svårt att välja sida. Mycket står på spel och då kan hyckleriet duga ett tag till. Men utan Obamas stöd överlever inte Mubarak den här veckan.
Mubarak står nära Israel och håller med alla medel militanta islamister kvar i underjorden. En folklig revolt i Tunisien blåser snart förbi, men ett folkligt uppror med oöverskådliga konsekvenser rubbar maktbalansen i hela Mellanöstern. Israel förlorar den enda arabiska vännen.
Men valet, så ofta högtidligt deklamerat i de fina salongerna, står nu mellan demokrati och diktatur. I teorin enkelt, men i den cyniska politiska praktiken är det mer komplicerat.
I dag kallar det egyptiska folket till generalstrejk, och regeringen svarar med utegångsförbud. Men ”miljonmarschen” går inte att hejda. Egypten sliter nu av sig diktaturen och dess invånare förklarar landet befriat. Vägen mot demokrati ligger öppen.