Växande trend med närproducerat
Trenden med närproducerad mat är på uppgång. Vi letar efter produkter som gynnar den egna orten.
Men transporterna gör att det är tveksamt om närproducerad mat också är miljövänlig.
Relaterat
Fakta
Plus och minus med närproducerat
+ Det ger fler arbetstillfällen till den egna bygden.
+ Avståndet mellan producent och konsument krymper. Leder till att maten inte behöver lastas om och lagras.
+ Varorna är färskare.
+ Den biologiska mångfalden gynnas.
+ Närkontakt med den lokala producenten bidrar till ökad förståelse för hur våra livsmedel produceras.
+ Råvarornas ursprung blir lättare att kontrollera.
– Priserna är ofta högre jämfört med traditionell mat.
– Systemet än så länge otrimmat, främst logistiken, vilket kan leda till ”ineffektiva” transporter.
Vad är närproducerad mat?
Ett annat ord för det är lokal mat. Det är mat som produceras, förädlas och distribueras till konsumenter inom ett avgränsat område. Bondens egen marknad är en verksamhet som startade för snart tio år sedan i Sverige. Där använder man sig av regeln att maten ska komma inom en 25–milsradie, men detta är varken lagstiftat eller överenskommet av branschen, så det är upp till var och en att kalla sin produkt för närproducerad.
Det finns inga klara regler kring vad som får kallas ”närproducerat” – producenten kan själv bestämma vad det betyder. En tumregel är att maten ska ha producerats inom en radie på 25 mil från konsumenten, men det är varken lagstiftat eller en branschöverenskommelse. Det händer att handeln märker varor som inte alls kommer från närområdet.
Oftast rätt
Ingela Hallberg på institutionen för livsmedelsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt marknaden för närproducerat. De flesta varor är, enligt henne, ”rätt” märkta, men hon tycker att man som konsument också har ett ansvar att kontrollera att märkningen stämmer med innehållet i maten.
– Vissa återförsäljare använder till exempel begreppet närproducerat när själva förädlingen skett i närområdet. Det är inte fel egentligen, så länge man som konsument vet vad det är man köper.
Global marknad
Förr var slakterier, bagerier, bryggerier och mejerier små och jämnt utspridda över landet. Nu är de stora och finns bara på ett fåtal orter.
Matproduktionen har gått från att vara småskalig och nära till storskalig, affärsmässig och effektiviserad. Dessutom har marknaden vuxit till att bli global. Vi äter och dricker varor från jordens alla hörn. Under tiden har ett väl fungerande system byggts upp som omfattar hela kedjan, från jord till bord: produktion, logistik, förädlare, grossister, handlare, krögare och konsumenter.
Förändring tar tid
Att förändra detta tar tid. Enligt Ingela Hallberg finns det två stora flaskhalsar – den ena är att det ofta handlar om småskalighet, så att det inte blir lönsamt. Den andra är att logistiken inte fungerar:
– Mindre producenter måste hitta ett eget system och det har man ännu inte lyckats med. Transporterna blir ofta tidskrävande och dyra. De riktigt små producenterna kör ofta runt med egen bil och levererar varor. Det är svårt att få en effektivitet i det, säger Ingela Hallberg och tillägger att man är på gång att lösa detta med gemensamma grossister och transporter.
Hon tillägger dock att allt fler lokala producenter börjat sälja direkt till kund från den egna gården eller via andra kanaler. Ofta går flera producenter samman och bildar nätverk med gemensam marknadsföring och distribution.
Är det mer miljövänligt att köpa närproducerat livsmedel?
– Man måste se det över både lång och kort sikt. Just i dag kan det vara en nackdel eftersom transporterna många gånger inte är effektiva. Men jag tycker att det är smart att stödja det här. Gör man det kommer systemet så småningom att trimmas och bli mer effektivt. På sätt och vis kan man säga att man som konsument röstar med plånboken.
