En vindstilla dag i september
September. Den första riktiga höstmånaden, och den idealiska tiden att så gräsmatta. Men utnyttja gärna de första två veckorna för säkerhets skull. Gräset bör hinna växa till sig lite innan frosten kommer.
Relaterat
Fakta
Några olika grässlag i gräsmattan
Ängsgröe
– tätt, växer långsamt och är slittåligt och härdigt.
Rödsvingel
– tål sol och torka, läker bra.
Kärrgröe
– funkar hyfsat i skuggiga och fuktiga lägen.
Rajgräs
– snabbväxande, grovt, glest och slitsstarkt.
Rödven
– tätt gräs, går att klippa mycket kort, inte så slittåligt.
Nu är atmosfären fuktig, jorden varm och regnet sköter bevattningen. Det går att så gräs på våren också, men det är svårare att få det att bli ett helt lyckat projekt.
Som vanligt är förarbetet viktigast och mest krävande. Det är samma arbete oavsett om man väljer att så frön eller att rulla ut en färdig gräsmatta. Ogräsen ska väck, och jorden ska krattas till och förbättras. För att bli av med mer ogräs kan man låta jorden ligga bar i några dagar och rensa bort allt ogräs som då kommer att gro.
Områden som är för kompakta måste kanske dräneras eller grävas om, för att inte vatten ska samlas eller för att det inte ska bli för hårt och torrt. Gräsmattan ska alltid luta en aning ifrån huset, för avrinningen.
Det behövs inte djup matjord för att anlägga gräsmatta, men toppskiktet ska vara av god kvalitet. De översta tio centimeterna är viktigast. Lucker men ändå fast och lagom näringsrik ska jorden vara, gärna med stor andel sand. Ren kompostjord är bra till väldigt mycket, men inte att så gräsmatta på. Den jorden är alldeles för näringsrik. Kratta, trampa till eller välta. Och plocka bort större stenar för att få en jämn och fin yta.
Det finns massor av olika gräsfröblandningar att välja mellan för olika lägen och för olika behov. De flesta fröblandningar innehåller rödsvingel och ängsgröe. Beroende på vilka grässlag blandningen är sammansatt av, får gräsmattan olika egenskaper. Den kanske växer snabbt eller långsamt, fungerar bättre eller sämre i lätt skugga, eller är mer eller mindre slittålig.
Så en vindstilla dag och så jämnt fördelat och inte för tätt. Man kan använda såmaskin eller så för hand. Det står angivet på förpackningen hur mycket frö som ska vara till en kvadratmeter. Mylla sedan ner fröna med en vanlig järnkratta, bara så att fröna får kontakt med jorden, och tryck till med krattans baksida. En gallervält fungerar också bra.
Nu ska det regna på den nysådda gräsmattan. Om det låter vänta på sig får man vattna. Men försiktigt, annars riskerar fröna rinna iväg.
Efter en månad brukar man kunna beträda gräsmattan och även klippa den en första gång. Klipp den dock inte för kort.
Nästan på samma sätt anläggs en äng, som kan vara ett gott alternativ till gräsmattan. Skillnaden är att ängen bli mer högväxt och kanske inte lämpar sig för krocketspel. Men ängen behöver mindre skötsel, eftersom den inte ska gödslas och klippas utan bara slås och krattas en gång om året. Och den bidrar med blomsterprakt och levnadsutrymme för fjärilar.
På riktigt skuggiga delar av tomten är det klokast att inte försöka anlägga den perfekta gräsmattan. Det kommer att bli en ojämn och frustrerande kamp mot mossan, där mossan tyvärr nog kommer att gå segrande ur striden. Satsa i stället på skuggtåliga, marktäckande perenner som till exempel skuggröna, hasselört och sockblomma.
Anna Malin Degermark