Växternas liv efter jul
Under all den vita snön kämpar grenar och kvistar mot tyngden. För att de inte ska brytas sönder är det hög tid att skaka eller skotta av buskar, häckar och täta träd.
Relaterat
Fakta
Ta hand om julblommorna
Ta bort frökapslarna på amaryllisen. Låt bladen sitta kvar och plantera ut löken i trädgården när frostrisken är över. Ta in den igen i oktober.
Vattna jullökarna sparsamt fram tills de kvarsittande bladen har vissnat ner. Ställ undan och spara lökar som kan planteras ut i trädgården till våren.
Håll julstjärnor jämnt fuktiga med rumsvarmt vatten. Akta blomman för kyla och värme.
Ställ vissnande julrosor svalt och ljust och håll jorden fuktig. Plantera ut på skuggig plats i trädgården till våren.
Ge julbegonior näring och tillräckligt med ljus. Plocka bort vissna blommor kontinuerligt.
Låt julkaktusar stå stilla och vattna regelbundet.
Också i slutet på förra vintern vräkte snön ner över våra trädgårdar. Att dra sig till minnes vad som då tog skada, kan hjälpa en att räkna ut vilka vedartade växter som fordrar avlastning nu.
Blötsnön är förstås värst eftersom den väger mest. Städsegröna växter som tujor, enar och rododendron samlar på sig extra mycket snö. De kan ha behov av att stödjas upp eller bindas ihop för att inte få fläkskador.
Det finns en risk att harar, älgar och rådjur söker sig in i trädgårdarna nu för att söka mat. Unga fruktträd och prydnadsbuskar brukar ligga risigt till. Om det inte redan sitter nät eller något annat gnagskydd runt träden kan det vara läge att sätta upp det. Under förutsättning att man själv orkar pulsa sig fram till träden.
Trampa till snön ordentligt runt småträden. Omkring träd med gnagskydd för att inte hararna ska komma åt bark och kvistar ovanför gnagskydden, och runt träd utan gnagskydd för att inte sorkar ska kunna ta sig fram till träden i skydd av snötäcket.
De har det ganska bra under den isolerande snön, sorkarna. Ofta bildas ett litet utrymme mellan marken och snön, bland gräs och pinnar, där de kan leva gott.
Inomhus drar man ner på vatten och näring till de gröna krukväxterna, som behöver mycket mindre av detta i vintermörkret. Ämnesomsättningen minskar och växterna vrider sina blad för att fånga det sparsamma ljus som finns.
Blommande krukväxter, som till exempel julbegonior och saintpaulior, vill ha lite mer vatten och näring.
Snurra inte på krukväxterna i onödan, särskilt inte den här tiden på året. Många tappar då sina knoppar och blad. Bland annat julkaktusen är väldigt känslig för att vridas i förhållande till ljuset. Den gillar inte heller att flyttas från ett rumsklimat till ett annat under knoppsättningen.
För att däremot gynna julkaktusens blomning ska man låta den stå still på sin plats och vattna den regelbundet när den har knoppar. Gödsla den inte under blomningstiden.
Den populära men mycket ömtåliga julstjärnan behöver inget näringstillskott under vintern. Temperaturen är viktig – svalt, runt femton grader, gör att högbladen behåller sin röda färg medan minusgrader får växten att vissna och dö. Över tjugo graders värme trivs den inte heller något vidare med.
Vattnet som julstjärnan får ska också vara lagom varmt. Rumstempererat är bra, iskallt vatten passar inte julstjärnan. Och den vill ha jämn fuktighet.
Fick man trots allt sin julstjärna att överleva både transporten hem från affären och själva julhelgen, kan den sparas och fungera som grön krukväxt året om.