Nu gör Fredrik en sak i taget
För tio år sen jobbade Fredrik Leinonen lätt 60-70 timmar i veckan, både avlönat och ideellt.
Han sa ja till det mesta som verkade kul, vare sig det handlade om att träna ett handbollslag, eller göra en film om ambulanssjukvården.
Men det höll på att sluta illa.
”Jag har kanske inte lugnat ned mig så mycket, men nu jag gör i alla fall en sak i taget”, säger Fredrik.
Relaterat
Fakta
FREDRIK LEINONEN
Familj: Malin Leinonen Månsson, 33, Anton, 5 och Wilma, 3.
Bor: Rött timmerhus på Norrlandet.
Bakgrund: Uppvuxen i Kiruna och Valbo.
Jobbar: I ambulanssjukvården sedan 1994. Sjuksköterska. Siktar på en magisterexamen i vårdvetenskapliga ämnen. Planerar att skriva en D-uppsats om smärtlindring inom ambulanssjukvården.
Övrigt: Jägare, dykare, skidåkare med mera. Spelat fiol på en skiva med Sandvikens spelmanslag, ”Men nu lå”.
Fyller: 40 år på fredag, 18 februari. Firar med tentaskrivning på dagen och familjefest på kvällen. På lördag kommer några av vännerna.
”Har du en present?”, undrar Wilma, 3 år, när jag kommer fram och hälsar på henne i fåtöljen.
Frågan är befogad. De senaste dagarna har alla som visat sig i ytterdörren haft presenter i handen. Här har nämligen morfar, mamma och pappa födelsedag samma vecka.
Anton, 5, har inte tid att prata. Han spelar Indiana Jones på Wii, kommer upp i 58 000 poäng och får plötsligt välja vilken ny gubbe han vill.
Hela familjen är hemma mitt på blanka förmiddagen. Fredrik är schemaledig från ambulansen den här veckan och passar på att plugga, och Malin, som är höggravid, ska till barnmorskan och barnen är hemma från dagis. I en ram i fönstret finns redan ett ultraljudsfoto av lillasyster som kommer i mars, för det är de till 90 procent säkra på att det blir.
Ritat och byggt själv
Det röda timmerhus de bor i på Norrlandet har Fredrik ritat och byggt själv, med hjälp av experter där det behövts. Kompisen på andra sidan vägen satte upp ett timmerhus, Fredrik hjälpte till, lärde sig hur man gör och beställde eget timmer. Inte svårare än så. Och fort gick det. Han började 2002 och flyttade in 2004.
– Jag köpte den här fastigheten 1998. Jag var här ute på fest, gick längs vägen med grässträng i mitten, fastnade vid en vacker syrenhäck och fick syn på till salu-skylten. Tomten var vattensjuk, så jag fick börja med att dränera och sen höja marken för att få in en infiltrationsbädd.
Då fanns en stuga här. Men den rev han sakteliga och eldade upp.
Husbygget en terapi
Husbygget blev i början som en slags terapi för Fredrik. Efter att nyfiket ha kastat sig över alla roliga äventyr och uppdrag som dykt upp i hans väg, drabbades han av utbrändhet och fick sjukskriva sig en period.
– Jag fick börja göra en sak i taget. Man blir lite mer ömtålig.
Läget är avundsvärt. Brädviken hundra meter bort, med sandstrand, brygga och båt. Fredrik, som är en skicklig dykare, får rycka in och leta solglasögon som plumsat i eller flytta på en och annan flytboj. Han tog dykcertifikat på sin svågers dykskola i Göteborg och kompletterade med ett hajcertifikat på en resa till Filippinerna.
Mötte en haj
– Vid ön Panglao skulle vi gå ner med lina, jag och min dykpartner. En bit ner knackade hon på min axel och gjorde hajtecknet (Fredrik avbildar en hajfena med handflatan mot hårfästet), och när jag vände mig om såg jag rakt in i ett gigantiskt hajöga. Det var en rävhaj, nästan fyra meter lång. De har jättestora ögon och i vattnet blir allting ännu större.
– Vi simmade länge under en rävhajen och från djupet kom också en stor hammarhaj som simmade förbi oss på 30 meter och försvann igen.
Rädd?
– Nej, så länge de inte känner sig trängda gör de inget. Men jag känner stor respekt för rovdjur. När jag jagade på Finnberget i Ockelbo och hörde en björn vissla varnande i närheten kändes det inte bra.
Använder trälagg
Intill den vita parytterdörren står ett par gammaldags trälagg med kabelbindning intill barnplastskidorna. En prydnad?
– Nej, de använder jag faktiskt när jag skidar ut och jagar.
Fredrik kommer från Kiruna. Och har älgkött i frysen. Men det är omöjligt att kategorisera honom kring de detaljerna. Han har jobbat hårt i krogsvängen, varit reseledare i Alperna, tränare i handboll, spelat golf, jobbat med handikappade.
– När vi reste utomlands med neurologiskt sjuka till Sunwing på Cypern, skulle jag och en kille underhålla som trubadurer sista kvällen. Vi hade blivit undanskuffade från matsalen med scen, där Sven-Ingvars skulle underhålla ett gäng från Bosch, till poolområdet. Sven-Ingvars förstod att vi bokat först och skippade Bosch och spelade med oss i stället.
Lärt sig spela fiol
Sedan han träffade folkmusikern Malin har han dessutom lärt sig spela fiol. Med den energi som Fredrik besitter.
– Jag spelade som besatt flera timmar om dagen i lägenheten på Brunnsgatan. Nu försöker vi åka på stämmor varje år i husvagnen.Elina Sorri