Telenor Arena i Karlskrona, 5 februari 2011:

Bollen studsar mot kortsargen och Billy Nilsson vinner den i duell med en finländare, vänder runt och lurar sin motståndare, sätter fart i en kontring, kommer två mot två, avvaktar, hittar inget läge...och skjuter till slut själv.

4–0 sitter i närmaste krysset.

Ett historiskt mål, det är inte bara Billy Nilssons första i landslaget, det är första gången en spelare född och uppvuxen i Gävle gör mål för Sveriges A-landslag.

– Och jag tänkte egentligen hela tiden att jag skulle passa, säger Billy och skrattar till.

– Men bägge finländarna täckte ju och till slut hade jag inget val, jag var tvungen att skjuta.

Och han skulle egentligen inte varit där alls, men Billy var den förste som förbundskapten Kent Göransson ringde när återbud trillade in,

– Jag blev först kallad som 16:e man, så jag trodde inte att jag skulle få spela. Men så kunde inte Rasmus Enström heller vara med, och han är rightare som jag, så då förstod jag att mina chanser ökat.

Landslagssdebuten är ett bra ämne att prata med Billy om, han kan nämligen prata hur länge som helst om den.

– Det är klart att det är stort. Och det är klart att jag är stolt. Jag sjöng stolt med i nationalsången, berättar han och ler.

– Och den morgonen jag fick samtalet från förbundskaptenen, då var det väldigt enkelt att gå till jobbet.

• Det betyder mycket för dig.

– Jo, man vet ju sedan tidigare hur utvecklande det var att bli uttagen i U19-landslaget. När man kom tillbaka efter det kände man sig dubbelt så bra. Och nu...det är fantastiskt att få spela tillsammans med såna man ser upp till.

– Första träningen var den jobbigaste jag varit med om. Alla var övertaggade. Det var flera debutanter med, och det är 30–35 spelare som slåss om landslagsplatserna just nu så då vill ju alla visa att det ska vara med. Det är väl bara sex, sju åtta stycken som är solklara.

– Men jag fick direkt gå in i en femma på träningen och på kvällen innan fick jag reda på att jag skulle få spela. Jag och Martin Karlsson, en annan debutant, fick spela halva matchen var.

• Har du fått några reaktioner från Gävle efteråt?

– Ja, en massa kompisar har hört av sig. Dom tycker det är jättekul att det går bra för mig.

Naturligtvis hade det varit ännu roligare om Billy fortfarande spelat i GGIK, men tiden var inne för förändring inför den här säsongen.

• Du hade tidigare nobbat anbud från Storvreta, Falun, Warberg, Järfälla, Linköping, – varför blev det Sirius?

– Jag kände mig mogen och ville se vad jag kunde göra i superligan. Dessutom hade jag gått arbetslös i två år och satt bara hemma och spelade tv-spel hela dagarna. Sirius gav mig en helhetslösning med jobb och lägenhet. Det gav mig samtidigt en skjuts i livet.

– Sen ringde tränaren och sa att han ville ha mig, att jag skulle få mycket speltid. Det var viktigt för mig att han hörde av sig personligen. Det är en sak om sportchefen vill värva en, men det är ändå tränaren som bestämmer sedan. I Sirius får jag spela mitt spel, utmana och dribbla. ”Gå ut och ha kul” liksom. Det är lättare att lyckas då.

En sak till var också viktig, närheten till Gävle.

– Jag är väldigt hemkär och åker till Gävle så ofta jag kan. Man saknar att lira utomhus med kompisarna i Bomhus, det gjorde man nästan varje helg förr. Vi gör det fortfarande så ofta vi kan, kör med målvakter med hockeyskydd. Det är det roligaste som finns.

Lite då och då under vintern står det en landslagsman och skottar snö för att få planen vid Långbackavägen ren, sedan stoppas det papper i en innebandyboll och delas upp.

Och så bor flickvännen här också.

• Så om GGIK går upp nån gång i framtiden...

– ...då kommer jag hem direkt! Det är en dröm att spela med GGIK i superligan.

• När tror du det händer?

– Det får vi se, men den nya hallen kommer att betyda mycket. Det har inte funnits många anledningar att välja Gävle för spelare som har ambitioner. Alla i superligan och alla på samma nivå som GGIK har haft bättre förutsättningar, men nu kan det bli ändring på det.

Billy tillhör definitivt kategorin med ambitioner, och även om han är glad över lagerjobbet han fått finns tanken på att kunna livnära sig som innebandyspelare i framtiden.

• Finns det spelare som kan det redan nu?

– Ja, men det är bara de allra största. De är inte bara sponsrade av sitt klubbmärke utan är även klubbmärkets ansikte utåt. Vissa åker till Kina för att lansera klubbor och får bra betalt för det. Det är så man blir rik inom innebandyn.

• Det är sponsrade klubbor man kan tjäna pengar på.

– Ja, de flesta klubbar har ju avtal med sitt särskilda märke, men vissa spelare har egna klubbavtal och inskrivet i sina kontrakt att de får spela med sitt eget. En klubb kan till exempel få göra undantag för ett antal spelare. I Sirius är jag är en av dem. Det sa jag redan innan jag skrev på, att jag tänker fortsätta spela med mina klubbor.

• Du har ett gott självförtroende.

– Jo, jag fick chansen redan som 16-åring i Godis A-lag och det har alltid gått bra för mig.

• Vad är dina styrkor skulle du själv säga, varför blev du landslagsman?

– Det är väl mitt målsinne, och som sagt att utmana motståndarna. Många säger att jag är snabb, men jag upplever mig inte själv som snabb. Jo, i sidled kanske. Svårfångad.

• Förresten, varför blev det innebandy överhuvudtaget?

– Jag spelade hockey också, och var duktig i båda. Men i innebandy kom jag direkt med i distriktslaget och...ja, man vill ju vara bäst.

– Sedan hade jag sett GGIK spela en del, och då var Gustaf Östlin stjärnan. Jag hade honom som idrottsassistent på lågstadiet och man såg upp till honom. Han var ofta med och spelade med oss i skolan.

• Likheter mellan er?

– Målsinnet är väl det vi har gemensamt kan man säga.

• Östlin spelade också i högsta serien, med Alba – men du kan bli Årets nykomling nu och det blev aldrig han.

– Jag ligger nog bra till för det skulle jag tro.

• Och Sirius ligger på slutspelsplats.

– Det är otroligt jämnt i tabellen, men vi har ett bra program kvar och målet är att komma så högt upp som möjligt. Det vore roligt om vi fick Storvreta i ett derby, innebandyintresset är större i Uppsala än i Gävle just nu. Jag tror det är stor chans att dom väljer oss om det går, inte minst för att slippa långresor.

• Vilka är favorit till SM-guldet?

– Warberg.

Den 22–24 april väntar sedan nästa landslagssamling, inför fyrnationsturnering i Linköping.

– Fortsätter jag spela bra och gör ett bra slutspel kan jag kanske bli aktuell igen. Jag stärkte i alla fall mina aktier i debuten.

FOTNOT: Två andra spelare från Gästrikland har också spelat i A-landslaget i innebandy, målvakten Jens Hansson, Storvik (en landskamp) och backen Eric Björk, Falun (tidigare Alba från Sandviken, 10 landskamper) som var med i samma trupp som Billy Nilsson.