Se upp för Berlin, VSK – för nu laddar han om
Målgesten andades både glädje och lättnad.
Daniel Berlin kastade sig ner på knäna och gled fram över isen i ABB-arena i Västerås efter att blivit stor SAIK-hjälte i den första SM-kvartsfinalen.
Relaterat
– Ingen kanon precis. Men bollen satt rätt bra nere vid ena stolpen, flinade ”Bella” som bara behövde 50 sekunder av sudden för att göra segermålet fram till 4–3 och ge SAIK ledningen i kvartsfinalserien mot Västerås SK.
Men det satt hårt åt. Precis som första kvarten mot samma motstånd i samma arena för ett år sedan behövdes det förlängning för att avgöra matchen. Den gången var det Mikko Aarni som fixade SAIK-segern och lade grunden för ett avancemang till semifinalen.
– Ja, nu när du säger det så kommer jag ihåg det. Skönt med en repris nu då. Vi gjorde väl inte någon av våra bättre matcher men otroligt skönt att vi ändå kunde greja det här, sa Berlin.
När han skulle beskriva målet blev han tyst några sekunder.
– Jaha, jag kommer inte ens ihåg vilken jag fick bollen ifrån...
– Det var ju jag som lirade fram. Du fick ju den på bladet, hördes det plötsligt från massagerummet bredvid där Daniel Mossberg överhörde samtalet.
Men det var långt ner i banan som ”Mossan” satte upp sin landslagskompis med en kort passning i sidled innan Berlin själv tog fart. Fart och fart – så fort gick det faktiskt inte. Det var mera åt det majestätiska hållet där han drog ner på tempot och på det viset fick bort några VSK-försvarare.
– Han kan ju inte åka fortare än så, sa bänkgrannen Joel Othén med glimten i ögat.
Till slut såg det ut som om skottläget skulle försvinna när vinkeln inte blev den bästa. Men sköt gjorde Berlin och bollen gick in lågt vid ena stolpen.
– Det är kanske en mera naturlig reaktion att försöka passa i det läget. Men vi hade sagt innan sudden började att vi skulle våga. Våga ta avslut och våga gå framåt. Den som gjorde det skulle vinna och det var väl ungefär det jag gjorde, sa SAIK-mittfältaren.
Målet innebar en hel del glädje förstås men också lättnad. För storfavoriterna och seriesegrarna var lite illa ute mot serieåttan VSK.
– Vi faller in i någon slags raggarbandy i andra halvlek och jag vet inte riktigt varför det blev så. Dom pressar oss jäkligt hårt och vi ska kunna lösa det på ett mycket bättre sätt än vi klarade av nu, säger Berlin.
Den stabila 2–0-ledning SAIK hade med sig efter första halvlek rämnade i den andra när Västerås blev mer desperata och satsade framåt. Tobias Holmberg fick starta anfallsvåg på anfallsvåg och vid ställningen 3–3 i slutet av matchen var hemmalaget bara ett ribbskott från att gå segrande ur striden.
– Hela laget kan bättre. Egentligen var det bara Othén i målet och Erik Säfström som var riktigt bra i den här matchen. Vi får tacka Joel för hans räddningar som gjorde att vi var kvar i matchen, sa Berlin.
Vi håller med. Othéns frilägesräddning när Jonas Nilsson var sopren med SAIK-målvakten var minnesvärd.
– Mmm, den kändes viktig. Det stod ju 0–0 då. Jag läste honom rätt bra, följde med och till slut sköt han mitt på mig, sa Othén belåtet.
I morgon fortsätter kvartsfinalserien i Sandviken. Var inte pressen på VSK innan så är den det nu...