Mattias och Cecilia vill stoppa mobbningen
Färdiga antimobbningsprogram stoppar inte mobbning. Inget av de åtta mest kända programmen mot mobbning som skolorna använder är tillräckligt bra.
Det visar en utvärdering från Skolverket. Vissa delar av antimobbningsprogrammen gör till och med att mobbningen ökar.
Relaterat
Artikelbilder
"Jag har inte märkt av att det gör någon skillnad med kamratstödjare. Lärarna säger inte åt någon på skarpen, vad jag har märkt. Om jag behöver prata med någon så vänder jag mig i första hand till mina föräldrar", säger sjundeklassaren Rebecka Säll Skov. "Vad man kan göra för att stoppa mobbning? Få alla att känna samhörighet."Fotograf: Britt Mattsson
Enligt Skolverkets utvärdering är det framför allt två insatser som visat sig hänga samman med ökad mobbning.
Det ena är är särskilda lektioner som är schemalagda för alla klasser i en skola, alltså värdegrundslektioner som ska träna elevernas sociala och emotionella kompetens.
Och det andra är kamratstödjare, som har rollen att vara personalens ögon och öron.
Det läggs ett alltför stort ansvar på eleverna, menar Skolverket, och det kan leda till mobbning.
Håller inte med om kritiken
Alla skolor i Gävle har kamratstödjare. 15-åringarna Cecilia Knutsen och Mattias Högberg på Sörbyskolan är klassens kamratstödjare, så kallade BIG-kompisar.
Cecilia Knutsen tycker att Skolverket har fel i sin kritik.
– Vi har ett visst ansvar på skolan men vi tjallar inte. Om det är bråk på gång eller om någon verkar ledsen kan jag skicka ett sms till en lärare. Ibland går jag fram själv men det är inget jag måste göra. Vi ska finnas där och om någon elev vill prata med oss har vi tystnadsplikt.
Hon valde själv att bli en BIG-kompis efter att en lärare hade rekommenderat henne.
Alla BIG-kompisar får gå en utbildning hos BIG, Brottsförebyggarna i Gävle. Eleverna träffas och får bland annat åka på läger tillsammans.
– Vi ska ha ögon och öron öppna på skolan när vuxna inte är närvarande. Om vi ser något rapporterar vi det till någon lärare eller tar upp det på våra möten. Varje klass har tre BIG-kompisar och vi har möten på skolan en gång varannan vecka, säger Mattias Högberg.
Sedan är det skolans ansvar att se till att problemen åtgärdas.
Tycker ni att det fungerar?
– Ja, ibland. Vi meddelar och BIG-vuxna eller lärare tar tag i problemen, säger Cecilia Knutsen.
– Vi gör trygghetsenkäter också och berättar om platser på skolan som är mörka och där det kan vara lite extra bråkigt. Efter det har vi fått bättre belysning på de platserna och det har blivit mycket bättre, tillägger Mattias Högberg.
Vad tycker ni att skolan kan göra mer för att förhindra mobbning?
– Mer vuxna i korridorerna och på skolgården. Och göra saker som får alla att lära känna varandra bättre, man mobbar inte sina kompisar, säger Cecilia Knutsen.
Elisabeth Jonsson Höök, rektor på Sörbyskolan, poängterar att BIG-kompisar i första hand ska vara goda förebilder och kamrater.
De skolor som Arbetarbladet har pratat med är alla positiva till att ha kamratstödjare på skolan.
– Vi har bara positiva erfarenheter och tycker att det fungerar jättebra. De är betydelsefulla, säger Göran Larsson, rektor på Prolympia.
